Karlatornet ska sträcka sig 245 meter upp i luften och bli Nordens högsta byggnad. För Magnus Eckert, som är produktionschef på Serneke Anläggning och arbetar med grundförstärkningen för Karlatornet, är byggnaden mycket större än så.
– I min värld börjar byggnaden 70 meter under jordytan, säger han.
Att få Karlatornets 245 höjdmeter att stå stabilt på en 30 gånger 30 meters yta kräver ett gediget, för att inte säga extremt, grundarbete som saknar motsvarighet i världen, enligt Magnus.
– Det är svårt att hitta ett referensprojekt till Karlatornet någon annanstans. Höjden i kombination med Göteborgsleran gör förutsättningarna unika här.
Göteborgsleran är ett välkänt fenomen som förs på tal så fort något stort ska byggas i staden, vare sig det handlar om höga hus eller tunnlar. Stora delar av staden vilar på ett upp till 100 meter tjockt lager lera som har låg hållfasthet och är sättningskänsligt. Därför krävs att alla stora byggnader vilar på pålar. I Karlatornets fall är pålarna och arbetet för att få ner dem, som så mycket annat i projektet, extremt och unikt.
Man behöver inte oroa sig för att det inte står stabilt
Pålning pågår
Karlatornet ska vila på så kallade grävpålar med en diameter på två meter. En grävpåle är en platsgjuten, armerad betongpåle. Magnus beskriver hur det går till för att göra plats för grävpålen:
– Generellt gräver och borrar vi 40 - 50 meter genom lera, sedan 6 - 10 meter genom friktionsjord för att sedan förankra pålen 4 - 7 meter in i berget. Berget är av typen gnejsgranit och stenhårt. Efter att vi nått fullt djup, suger vi upp kvarvarande sediment och lyfter ner en armeringskorg. Därefter fyller vi hålet nerifrån och upp med cirka 200 kubikmeter betong.
Magnus Eckert, Produktionschef
Totalt ska 58 grävpålar tillverkas, där varje påle ska bära en last på 4 500 ton, att jämföra med en ”vanlig” påle som bär cirka 150 ton.
– Det är ett tungt hus. Men man behöver inte oroa sig för att det inte står stabilt, säger Magnus.
En av de stora utmaningarna i arbetet just nu är att borra för pålarna i berget. Det är hårt och lutar kraftigt vilket gör att angöringen blir svår.
Just nu gjuts den 25:e pålen
Lera och vatten tas omhand
Den ökända göteborgsleran skapar också andra utmaningar i arbetet. All lera som grävs upp läggs i specialgjorda dammar på arbetsplatsen där vattnet får rinna av. Vattnet från leran renas i ett eget reningsverk och kontrolleras innan det släpps tillbaka ut i Göta Älv som rinner några hundra meter från byggplatsen. Själva leran körs till deponi.
– Vi får inte släppa ifrån oss några föroreningar. Miljöförvaltningen har till och med skärpt kraven eftersom vi har visat att det går att rena mer än man gjort tidigare, berättar Magnus.
Tänjer på gränserna
När grävpålarna är på plats ska det schaktas åtta meter ned för att ge plats åt bottenplattan – 3 500 kubikmeter betong i ett 3,75 meter tjockt lager som ska sammanlänka pålarna. Därefter lämnar Magnus och anläggningsgänget över till Bygg att börja arbetet med själva byggnaden.
Inget i det här projektet är traditionellt
– Inget i det här projektet är traditionellt. Överallt tänjer vi på gränserna, berättar han. Men jag har fantastiska kollegor, alla jobbar ihop och hjälps åt. Alla är väldigt ambitiösa i företaget och väjer inte för att gå en annorlunda väg.
Fakta:
- Karlatornet, ska bli 245 m högt och innehålla bl a 593 lägenheter och hotell.
- Vilar på 58 grävpålar med 2 m diameter, förankrade cirka 60 meter ned genom lera och i berg.
- Aarsleff Grundläggning AB är underentreprenören som arbetar med pålningen.
- Maskinen som borrar för pålarna är en tysk Bauer 55, väger 250 ton och är döpt till ”Starka Karla”.